Okej, men så är det ju ofast.

Satt och kollade igenom lite på bloggen nu. Första tanken var ungefär: ''Jävlar vad längesedan jag skrev något''.

Det är det som är lite halv jobbigt när man jobar eller går i skolan, man har som aldrig riktigt tid att skriva i bloggen och eller göra någon form utav uppdatering, men jag ska försöka göra någon form utav sammanfattning på det som har hänt på senaste tiden.

Markus helt awesome sammanfattnings krönika för våren/sommaren (såhär långt) 2012:

- Roliga saker

Jag har lödd fast en ny mikrofon som jag beställde på min Epiphone Flying V modell, det var en Seymore Duncan SH4 custom.

Vi har festat en hel del dom gångna månaderna, som har resulterat i både vilsnegående och möten med spännande kulturer och intressanta mäniskor.

Jag har hunnat fyllt 18. (!)

Vi har hittat en ny replokal som ligger belägen uppe på stenhammaren.

Ja..

Tråkiga saker.. :(

Dödsfall

Plantering

Det har kommit till ett nytt rostigt kugghjul i det maskineri som består av våran bekantskapskrets

Klimatkrisen

Världsekonomin *host* Grekland *host*

Lite mer personliga saker som inte borde tas upp på internet.

Uppdaterings paus, en tid att tänka.

Mmmm.. Julmust..

*host* Men titta gärna in igen sedan, jag uppdaterar mer kontinuerligt framöver! Hörs!

Några visa ord att ta med er på resan. Blinka aldrig åt den bil som blinkar, ty då kan ni bli överkörd!

Okej, nu är det snart här. Jonsson drar i väg till Bredbyn på praktik och lär inte bli sedd för om tre veckor.

Hej då jämtland! Imorgon drar jag iväg till Västernorrland/Ångermanland på praktik i tre veckor, så då lär jag bara uppdatera bloggen då jag får tillfällen.

Hörs! Hejå!

På grund av gnällande angående min lathet då det gäller att uppdatera bloggen så måste jag börja skärpa till mig och skriva lite oftare.

Okej, senaste tiden (från mitt senaste inlägg) har inte varit så fruktansvärt händelserik faktiskt. Jag kan med hyffsat gott samvete säga att det inte har hänt något avsevärt mycke, dagen D närmar sig med stormsteg måste jag säga. Det är enbart 1vecka kvar tills vi ska spela på storsjöteatern i Östersund.

I morse fick jag ett mycket besynnerligt telefonsamtal, denna människa, som kallade på mig så tidigt på morgonen så att den större delen av Sveriges befolkning säkerligen satt och intog sin dagliga lunch, ringde mig från ÖP och undrade om vårat band ville vara med i ett repotage i deras tidning. Telefonsamtalet gick ungefär så här:

Markus: Ja de ä Jonsson? z, z,

Lina Från ÖP: Ja hej! Mitt namn är Lina och jag ringer från ÖstersundsPosten! :D

M: *Host* Va sa du att du hätte?

L: *skrattar* Lina, och jag ringer från Östersundsposten! ^^'

M: Jaha! :) Hej Lina!

L: Ja hej Markus! :'D Jag ringer angående ett repotage som jag skulle vilja att erat band Berzerk är med i, för visst skulle ni vara med i ´Musikdirekt?

M: Jaha, jo det skulle vi väl vad ja vet *Gäspar* Är de då då?

L: Jo jag skulle vilja att ni är med och berättar lite om erat band och tar lite bilder? *håller sig för skratt*

M: När, vart och varför? *gäspar*

L: Bla bla bla... (Markus lyssnar inte så noga) 

M: Vi kan nog tyvärr inte, är inte hemma då..

L: Okej, vad synd :( Men då kanske vi ses på Musikdirekt?

M: Ja fan de gör vi säkert ;)

L: *Skrattar ut högt i telefonen* Haha, :'D Det gör vi! Hejdå!

M: Hej då!..

*KLICK!*

Som ni ser så är man ju ganska charmerande i bland.

Visst ses vi på Musikdirekt den 17/3?? ;D

Spännande som det kan vara så ter sig saker inte alltid vara det man tror att dom är.

Ja, det var just något som jag fick erfara för inte så längesedan. 

Det var ju ett tag sedan jag skrev ett inlägg på bloggen. Sedan mitt förra inlägg har vi festat en HEL del, där sista festen var en kompis 18år fest.

Jag har hunnat blivit singel också, vilket faktiskt inte känns så tragiskt. Jag måste nästan säga att det känns lite bra också samtidigt nu när man snart fyller 18 och hon inte var något större fan av att jag drack.

Ja festen som jag var på senast var faktiskt en av dom roligaste fester jag varit på, trevligt folk, mycket party och otroligt vidrig städning dagen efter. Tänk att man till och med lyckades ta sig hem utan att minnas hur ;)

Det var folk från nästan alla håll och kanter där (om man räknar in Strömsund som något mytomspunnet land) och alla var lyckliga och umgicks, vissa på ett kanske FÖR närgående håll.

Dryckerna flödade och folket vinglade fram över det alkoholångade golvet.

Till sist måste jag tilläga att jag ska på Metaltown till sommaren och att det kommer kanske att göra stor inverkan på mina inlägg framöver.

Nä vadå? Jag har inte gjort något? Det var inte jag, jag gör väl aldrig något fel?

Vad jävulskt irritersamt sånna där kommentarer är! Fan så fort jag hör dom har jag lust att ge den jäveln som uttryckt sig med sådana kommentarer en fet jävla käftsmäll. 

I alla fall så har jag inte uppdaterat bloggen på ett tag nu. Mest av allt för att jag inte orkat, min moders lilla dator är så fruktansvärt långsam så man hinner speinga till El-giganten och köpa en ny innan den här har tagit sig ut på google. I alla fal så var det fest i Backe förra helgen. Våran kära vän Marcus Ghalin fyllde nämligen 18år och det skulle firas! 

Vi hade ett förnämt besök i från Strömsund (2 personer) och kvällen fortskred i fylla, borttappade värdesaker så som mobiltelefoner glasögon och annat smått och gott. 

Kvällen var lyckad med få inslag av spya framåt kvällskvisten. 

Och historierna om Backes fester kommer att leva och bli efterlämnad tidsnog i historieböckerna. Jag tror fan inte att jag varit på någon fest som varit lika rolig som festerna i Backe. Trevligt folk, mycket musik och bara allmänt roliga kvällar.

Den här veckan har varit riktigt lugn. Inga större strapatser. 

För er som inte redan känner till det så är jag med i ett hobby band vid namn Berserk. Vi hadde bara chansen att öva en gång i vecka pga en i bandet var sjuk. Vilket hade varit någorlunda okej om man hade fått veta om det tidigare än 15min innan vi skulle repa. Brist i diciplin i allmän folkmun.

Jaja, nu ska jag inte skriva något fasligt mycket längre inlägg.

Sedan sitter man där och funderar över hur i helvete det kan ha gått så jävla snett, likt en blixt från en klar himmel slår insikten ner i huvet på en.

Jag klev upp i morse medans jag fortfarande sov, eller, jag kanske inte sov precis men jag var totalt medvetslös. Jag förstod inte vad jag höll på med eller vilken dag det var.

Vandrade in i köket och öppnade kylskåpsdörren (vilket visade sig vara skafferiet) och stog länge och funderade över varför vi inte hade någon mjölk. Jag visste inte vad jag skulle äta eller vad jag syslade med, det enda jag visste var att jag var hungrig.

Då man kliver upp elva på dan efter att ha varit ute till tre på morgonen så är man helt enkelt inte trött längre, man är ''sömnbakis''. Sömnbakis är ett fenomen som drabbar den som inte intärt någon form utav alkohol kvällen innan, utan i stället har fått för små mängder sömn och sovit över brytpunken mellan morgon och mitt i dan.

Jag funderar nu när jag sitter och beskriver för er kära läser om hur synd det är om mig, har det hänt något spännande sedan dess att jag steg upp i morse?

Det mest dramatiska är väl att för enbart sekunder sedan så hade jag ett andravärldskrig i mitt kök. Men det berättar jag mer om i ett annat inlägg.

'' If you do not know where you'r going, then you can endup in the wrong place''

Jag har så tråkigt, så tråkigt som bara jag kan ha det. Så tråkigt så att det känns som om jag dör varje dag.

Okej, nu var det några dagar sedan jag uppdaterade bloggen med ett nytt inlägg. Och om man skulle börja med att summera julafton och nyår kanske.

Ja min julafton spenderade jag med min mammas sida av släkten och min flickvän. I år var vi uppe hos min syster och firade, det blev som ett ganska stort miljöombyte för mig då det gäller julafton, jag som är som vanan trogen att vilja fira julafton i min egen hemmiljö blev plöstsligt utriven ur min oskuldsfulla fantasi om hur en jul firas och släpad mot min vilja upp till kryptorna där min syster bor.

Okej, något överdramatiskt kanske men samtidigt något sanningsenligt. Nej men det var en bra julafton trots att vi inte var hemma. Man åt som vanligt tills det kändes som om man skulle spy upp allt igen, drack kaffe till att man var som ett duracelbatteri, åt kakor tills att man fick diabetes och gick sedan för att lägga sig som om ingenting hade hänt.

Det kanske är det jag tycker är det absolut mest underliga med julen, allt detta överflöd. Hela året har man levt som i misär för att klara sig undan ekonomisk konkurs, men sedan då julen kommer knackandes på farstudörren så är det precis som om man helt plötsligt har råd att köpa julklappar, julmat, kasta upp strömslukande belysning 250varv kring huset som ska blicka i regnbågens alla färger. Just då julen kommer så verkar det som om man glömmer bort alla fattiga barn i Afrika och att man har så lite pengar själv så man får torka sig med granris i arslet.

*host* Ja, nyår firades uppe hos min farmor, det var helt okej med tanke på kylan. Samma sak där.

Har fått en tydlig insikt om att jag börjar bli fruktansvärt fetlagd. Men det löser man med våren och sommaren, stranden och solbränna 2012 (eller?!).

Okej men för att inte göra detta inlägg allt för långt så måste jag nog avsluta här!

Use the force!

Ett år för mycket har gått. Snart är det julafton och man vet fortfarande inte om man själv har hängt med.

Vaknade upp i morse och insåg att det snart är julafton, eller rättare sagt så vaknade jag tre gånger.

Det gick till så här. Jag fick ett telefonsamtal av en mycket förvirrad vän, han frågade mig om jag fortfarande var kvar i Strömsund. Nej sa jag, jag är hemma. Då skrattade han och undrade om jag fortfarande låg och sov och om han hade väckt mig. Mycket riktigt, jag låg och sov.

Andra gången dröjde det bara 10min av att jag hade somnat så kom min mamma inspringandes på mitt rum. Det är just det som är så roligt med att bli väckt av min moder, hon kan som inte öppna en dörr på vanligt sätt. När min mamma ska gå in på mitt rum så måste hon riktig visa att hon är här och ska gå in. Det går till ungefär så här: hon tar sats, hon springer mot dörren, hon trycker ner dörrhantaget, och sparkar in dörren.

Ja. Som sagt. Jag vaknade.

Och för dom som inte vet hur morgontrött jag är så kan jag säga så att jag har ett så fruktansvärt dåligt morgonhumör.

Och som om inte julen vore nog för att påpeka världens bekymmer och att vi är på tok för otrevliga mot varandra så kan jag tala om att det snart är nyår.

Ska som avslut önska alla en riktigt god jul. Vet inte riktigt vad detta blogginlägg handlade om men hoppas det skapade lite nöje i erat annars så trista och tråkiga liv.

God jul och gott nytt år!